Tänker ni på hur jag tänker?
Mitt i allt detta känner jag mig inte alls lika stressad som jag gjorde för ett år sedan. Klart vi vill ha ett barn snart, men det kommer inte att hjälpa om vi stressar. Det finns inget i detta som vi kan påverka, förutom hur vi mår fysiskt och psykiskt och inför nästa gång ska vi båda vara på topp.
Semestern nalkar och det kommer defenitivt också att ge oss energi! Jag ser fram emot en spännande vår och jag är övertygad om att detta kommer att bli ett fantastiskt år!
Tack alla ni som stöttar oss i det vi går igenom. Ni är guld värda för oss och vi älskar er!
Kram