Tänker ni på hur jag tänker?

Det var länge sedan jag skrev något om barn och ni kanske undrar vad vi har för tankar kring detta. Vi har just nu inte så mycket tankar utan tar en dag i taget och kommer att låta det gå ett par månader, för att se om naturen vill att det ska funka. Jag tror att det kan vara positivt när jag nu går ner lite. Känner också att jag måste må bra och vara både psykiskt och fysiskt stabil. En behandling tar hårt på oss och det krävs energi för att klara det och den energin bygger vi upp nu. Vi gjorde ett försök i höstas som inte lyckades och ett nederlag tar ett tag att komma ur.

Mitt i allt detta känner jag mig inte alls lika stressad som jag gjorde för ett år sedan. Klart vi vill ha ett barn snart, men det kommer inte att hjälpa om vi stressar. Det finns inget i detta som vi kan påverka, förutom hur vi mår fysiskt och psykiskt och inför nästa gång ska vi båda vara på topp.

Semestern nalkar och det kommer defenitivt också att ge oss energi! Jag ser fram emot en spännande vår och jag är övertygad om att detta kommer att bli ett fantastiskt år!

Tack alla ni som stöttar oss i det vi går igenom. Ni är guld värda för oss och vi älskar er!

Kram